Mölndal satsar på samråd om
tätortsnära skog

Den gamla granskogen avverkades, området stängslades och bok och ek planterades. Foto: Bosse Jönsson

Tätortsnära skogsbruk kräver stor hänsyn, omfattande planering och flera olika skötselmetoder. I Mölndals kommun har man skapat en brett sammansatt referensgrupp för att förankra kommunens skogsbruks­åtgärder.

I Mölndals kommun jobbar man med kontinuitetsskogsbruk, där det är lämpligt som komplement till trakthyggesbruk. Traditionellt hyggesskogsbruk är förhärskande, men framför allt i uttalat tätortsnära och extra känsliga skogar är ambitionen att använda sig av kontinuitetsskogsbruk.

– Det innebär alltså inte att vi lämnat trakthyggesbruket, säger Erik Samuelsson, enhetschef på Mölndals kommun. Vi använder den metod som är lämplig på den aktuella platsen, det är inte antingen eller. Precis som alla skogsägare måste även vi ha produktionsskogar som ger intäkter, och den typen av skogar överväger. Trots det är andelen alternativa metoder i Mölndal sannolikt större än i skogsbruket i allmänhet.

Skogssällskapets Sebastian Backlund och Erik Samuelsson, Mölndals kommun.

Mölndal har – som en av få kommuner – inrättat en referens­grupp. Den träffas två gånger om året för att diskutera och söka samsyn kring skogsskötseln i kommunen. Gruppen är ett forum för samråd och information – inte för beslut. Kommunen lyssnar och tar intryck, och försöker i den mån det går att ta hänsyn till
uppkomna synpunkter.

I ett större, relativt ostört skogsområde på Mölndals marker spelar tjäder. Där tillämpar kommunen kontinuitets­skogsbruk på en radie av cirka 500 meter runt revir­centrum. Initiativet kom från referensgruppen och uppskattas inte enbart av ornitologerna; den lokala simskolan och de ryttare och orienterare som nyttjar skogen gillar också de försiktiga ingreppen i terrängen. Tillsammans med kommunen har Skogssällskapet identifierat vilka åtgärder som ska genomföras i tjäderskogen och sedan utfört dessa.

– Vi slutavverkar inte i området. Vi luckhugger och gallrar i alla skikt för att gynna framför allt tallbeståndet – och tjäderbiotopen. Totalt kontinuitetsbrukas cirka 100 hektar, säger Skogssällskapets Sebastian Backlund, som förvaltar Mölndals skogsinnehav.

– Kommunen har ett ansvar att visa på alternativ för de delar av beståndet där så är lämpligt, säger Erik Samuelsson. Inte minst gäller det våra riktigt tätortsnära skogar. Vår ambition är att undvika hyggen nära tätort. För att lyckas krävs samråd – som det vi har i referensgruppen – och att vi samkör skogsvårdsinsatserna med samhällsplanerarna och kommunens exploateringsplan.

Invånarna i Mölndals kommun, liksom sannolikt de flesta som bor eller vistas i skog och mark, vill se ”vackra” och lättillgängliga skogar. Vackert är för många detsamma som luftiga skogar med stora inslag av lövträd. Mot den bakgrunden har Mölndals kommun i vissa fall gått ifrån principen att inte kalhugga nära bebyggelse. Ofta handlar det om täta, avverkningsmogna granskogar som växer på tidigare åkermark. Gallrar man och luckhugger i sådana trakter blir de kvarlämnade stammarna synnerligen känsliga för storm och riskerar att falla i ett både fult och svårframkomligt plockepinn. I sådana fall har kommunen på några platser slutavverkat hela granbeståndet och ersatt det med ädellöv som bok och ek, och sedan inhägnat  nyplanteringarna för att skydda dem från viltbetesskador.

Vi använder den metod som är lämplig på den aktuella platsen.

Inte så svårt att gallra väl men att få ett gott resultat.

– I undantagsfall skapar vi tätortsnära hyggen, säger Erik Samuelsson. Men då handlar det om skog som hotar att falla ihop. Min uppfattning är att vi har förståelse för detta i  referens-gruppen och hos kommuninvånarna.

Kontinuitetsskogsbruk i Mölndal och annorstädes är inte utan problem. Bland annat innebär det att man måste köra in med maskiner så ofta som kanske vart femte år. Det är i sig en störning för de närboende och för djurlivet, och det medför risker för körskador och annat slitage.

– Förr körde man ju på vintern, men nu har vi vinter med tjäle bara vart fjärde eller femte år på våra breddgrader, säger Sebastian Backlund. Och när det inträffar blir det rusning efter entreprenörer, eftersom alla vill anlita dem just då.

Referensgruppen är viktig för att förankra och vinna förståelse för de skogliga åtgärderna i Mölndal.

– Jag ser referensgruppen som ett smörjmedel, säger Erik Samuelsson. Vi undviker onödig friktion, ökar både kommunens och kommuninvånarnas kunskaper om våra skogar och skötseln av desamma. Det är viktigt att vi visar respekt för kunskapen och önskemålen hos dem som vistas i skogen varje vecka.

TEXT: Bosse Jönsson

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.