Miljöengagemang behöver kunskapsstöd

Illustration över den brukade skogens livscykel.

Den brukade skogens livscykel. Illustration: Amanda Berglund

Genom att ersätta oljebaserade produkter med produkter som är tillverkade av förnyelsebar råvara minskar utsläppen av fossil koldioxid, på så sätt uppstår en substitutionseffekt. Utmaningen är att göra produkterna konkurrenskraftiga – här kan livscykelanalyser vara viktiga, berättar Lars Wilhelmsson på Skogforsk.

Alla produkter som finns på marknaden i dag och som tillverkas av olja går även att tillverka av förnyelsebar skogsråvara eller andra förnyelsebara råvaror. I de fall då detta sker uppstår en substitutionseffekt genom att utsläppen av fossil koldioxid minskar i atmosfären. En färsk rapport från nordiska ministerrådet visar till exempel att användandet av stamved från en kubikmeter skördad skog kan ge en substitutionseffekt på 500–800 kg minskad fossil koldioxid, beroende på hur råvaran används. Vid produktion av långlivade produkter, så som trähus och möbler, binds också koldioxid över lång tid vilket ger ytterligare klimatnytta.

Lars Wilhelmsson, forskare på värdekedjor och chef för strategisk FOU-samverkan på Skogforsk.

Lars Wilhelmsson som är forskare på värdekedjor och chef för strategisk FOU-samverkan på Skogforsk förklarar att en utmaning med att ersätta oljebaserade produkter med produkter som är tillverkade av förnyelsebar råvara är att produktionen i vissa fall inte är tillräckligt effektiv och ekonomisk.

– Förutsättningarna för positiva substitutionseffekter är att den förnyelsebara produkten är tillräckligt bra jämfört med den utbytta, att tillverkningsprocessen är hållbar från råvara till färdig produkt och att priset därmed kan göras konkurrenskraftigt, säger Lars Wilhelmsson.

Viktigt att kunna jämföra de sammanlagda miljöeffekterna

Utmaningen för att kunna öka olika substitutionseffekter är alltså att hitta miljövänliga lösningar som håller hög kvalitet, till ett bra pris. Här är det viktigt att de sammanlagda miljöeffekterna av att använda förnyelse- och cirkulerbar biobaserad råvara kan jämföras objektivt med de sammanlagda miljöeffekterna av de produkter som ska ersättas.

Några exempel på lovande forskningsområden är transparent trä, töjbart papper och cellulosa som kan användas som stötdämpande material, exempelvis i cykelhjälmar och som isolering i bilar och förpackningar.

Lars Wilhelmsson förtydligar att det behövs mer forskning för att dessa material ska få genomslag i produkter som når ut på marknaden och blir konkurrenskraftiga. Men han menar också att det behövs fler incitament för att vi som konsumenter ska välja en viss produkt framför en annan. Här menar han att saklig och lättbegriplig information om en produkts miljöpåverkan är väldigt viktig.

– I slutändan handlar det om att använda de resurser vi har på ett klokare sätt, och att göra det som är minst skadligt för miljön. Här är konsumentmakten viktig, säger Lars Wilhelmsson.

Livscykelanalysen ger helhetsbild

Den främsta metoden för att beskriva en produkts påverkan på miljön, för jämförelser med andra produkter, kallas LCA – livscykelanalys. Metoden används för att få en helhetsbild av hur stor miljöpåverkan en viss produkt har under hela dess livscykel – från råvaruutvinning till tillverkningsprocess, användning och avfallshantering– inklusive transporter och övrig energiåtgång i alla led däremellan. Lars Wilhelmsson förklarar att det här är den bästa metoden för att kunna jämföra olika produkter, och tillägger att alla branscher behöver bli bättre på att genomföra och använda sig av LCA, även skogsbranschen.

– Med LCA finns möjligheten att visa vilken miljöbelastning en produkt har medfört hela vägen från råvara till färdig produkt och efterhantering, såsom återvinning eller avfallshantering. Som det ser ut i dag görs ofta bara en beskrivning av en del av kedjan, vilket kan vara missvisande.

Lars Wilhelmsson ger som exempel att ett miljöengagemang hos konsumenter, utan stöd av grundläggande fakta, lätt kan göra att man tänker fel när man väljer mellan produkter. Exempelvis genom att anta att storskalig produktion alltid är sämre än småskalig, och att närproducerat per automatik är det bästa. Men så behöver det inte vara.

– Produkter kan ibland tåla mer transport och ändå vara ett bättre alternativ om resten av produktionen är effektiv. Ett annat exempel är att vi tror att återvinning alltid är det bästa, men så är inte heller fallet. Om det kostar mer resurser att återvinna, i form av energikrävande och miljöbelastande separations- och reningsprocesser och att det uppkommer olika kvalitetsproblem, kan det vara klokare att förbränna materialet för att sedan satsa på att göra produkterna av färsk råvara. Det är den här typen av frågor och svar som gör LCA så viktig.

Metodutveckling behövs

Men även om LCA är den mest kompletta analysmetoden för en produkts miljöpåverkan finns flera utmaningar som till exempel systemavgränsningar och hur olika kriterier kan hanteras och göras jämförbara. Om vi till exempel jämför oljeutvinning med skogsbruk finns det en stor skillnad eftersom det i skogen finns frågor som biodiversitet och effekter på ekosystemen att förhålla sig till.

– Samtidigt som dessa frågor kan belasta skogsprodukter ger skogen fördelar som inte kan matchas av exploaterande produktionssystem. Vid oljeproduktion och betongframställning och i den fortsatta användningen av produkterna finns det förutom klimateffekter en rad andra miljöproblem att ta ställning till. För att verkligen kunna ge konsumenter, samhällsbyggare och politiker saklig, jämförbar och lättbegriplig information behöver metodiken och redovisningsprinciperna för livscykelanalyser och hållbarhetsarbete utvecklas, säger Lars Wilhelmsson.

Om skogsnäringen gör livscykelanalyser som tar med råvaruproduktionen tror Lars Wilhelmsson att miljömedvetna konsumenter antagligen kommer att efterfråga motsvarande analyser för produkter som baseras på andra råvaror.

– Resultatet kanske inte kommer att visa att en skogsbaserad produkt är det bästa alternativet i alla lägen. Men i många fall kommer det nog att vara så och i slutändan handlar det om att försöka göra det bästa för miljön och samhället på både kort och lång sikt.

TEXT: Malin Letser

Livscykelanalys

Livscykelanalys – LCA – är en metod för att mäta en produkts eller en tjänsts totala miljöpåverkan under hela dess livscykel, från utvinning av råvara och tillverkningsprocess till användning och avfalls- eller återvinningshantering. Transporter och eventuell energiåtgång i mellanled ska också ingå i beräkningarna.

Livscykel – brukad skog

Träd tar upp koldioxid från vår atmosfär genom fotosyntesen. På så sätt binder en växande skog koldioxid. När skogen skördas kan den ersätta fossila råvaror i en rad olika produkter, varpå en substitutionseffekt uppstår. När skogsråvaran används som energi för uppvärmning eller drivmedel släpps koldioxiden ut i atmosfären igen, varpå den kan tas upp av nya, växande träd – då är livscykeln sluten.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.