Skogsskötselchefens bästa tips: Röj bort risken för rotröta

Rotrötan orsakar stora ekonomiska förluster varje år – både i form av virkesförluster och genom sämre tillväxt. Men med rätt insatser går det att minimera riskerna. Mattias Berglund, forskare på Skogforsk och tidigare skogsskötselchef på Skogssällskapet, ger tips och råd.

Mattias Berglund, skogsskötselchef på Skogssällskapet. Foto: Ulrika Lagerlöf

Mattias Berglund

Studier visar att omkring var sjunde gran som avverkas är utsatt för rotröta och att angreppen kostar skogsägarna omkring en miljard kronor varje år.

Mattias Berglund var tidigare skogsskötselchef på Skogssällskapet och har dessutom forskat och skrivit en avhandling om rotröta.

– Granar som angrips av rotröta ruttnar invändigt, vilket i sin tur gör att virket blir nerklassat från timmer till massaved, eller i värsta fall till bränsleved. Men skadorna leder även till sämre tillväxt och ökad risk för stormfällning eftersom rötterna blir angripna.

Stubbytan är inkörsport för rotrötan

I dag finns det som tur är stor kunskap om hur rotrötan sprider sig och hur man kan jobba för att förebygga skador. Det man gör inom det praktiska skogsbruket i dag, sedan man har insett att det är stubbytorna som är inkörsporten för rotrötan, är att man antingen försöker göra sina gallringar och avverkningsinsatser under den kalla perioden, eller att man alltid behandlar stubbytorna med bekämpningsmedlet pergamentsvamp.

– Pergamentsvamp är ett helt biologiskt bekämpningsmedel som består av sporer från pergamentsvampen, och som hindrar andra svampar från att etablera sig. Det är därför väldigt viktigt att behandla stubbarna vid avverkning.

Att det trots denna kunskap finns så pass mycket rotröta kan möjligtvis bero på slarv, menar Mattias Berglund. Men det kan också bero på att behandlingen inte genomförs på rätt sätt på grund av okunskap.

– Man måste också täcka hela stubben, annars är risken att insatsen är lönlös.

Ta hand om ungskogen

Det finns även ett antal förebyggande insatser som kan minska risken för rotröta. En viktig åtgärd är att ta väl hand om sina ungskogar.

– Innan första gallring i granskog går man ofta in och röjer bort underväxt och småträd som står i vägen och som inte är lönsamma att ta bort med maskiner. Inte sällan görs detta precis innan gallring, men då tänker man i regel inte på att behandla stubbarna. Sedan kommer man dit några veckor senare med gallringsmaskiner och pergamentsvampsbehandling, men då är risken att behandlingen är helt bortkastad eftersom röjningsstubbarna är obehandlade.

I stället menar Mattias Berglund att man måste bli bättre på att ta hand om sina ungskogar så att behovet av att förröja före gallring minskar.

– I den bästa av världar ska det inte finnas något behov av att förröja granstammar. Det är mycket bättre att sköta sina ungskogar genom att försöka röja tillräckligt hårt i ungskogsröjningsfasen.

Om man ändå står där med ett bestånd som behöver förröjas rekommenderar Mattias Berglund att man försöker planera in röjningen i god tid – gärna ett eller ett par år före avverkningen och med fördel under den kalla säsongen då sporerna inte sprider sig.

Tänk till redan vid planteringen

Slutligen uppmanar Mattias Berglund att tänka på de förebyggande insatserna redan vid plantering – då har man ett guldläge, menar han.

– Minska antalet plantor så kommer du att få mindre rotröta, det finns forskning som visar att det har god effekt! Med glesare förband redan från början kan du också gallra färre gånger och få kortare omloppstider, det har också betydelse. Större avstånd mellan plantorna innebär också ett stormsäkrare skogsbruk och du behöver komma ner i väldigt glest förband för att väsentligt tappa i produktion.

Att satsa på ett blandbestånd är ytterligare ett sätt att minska risken för rotröta, även om det kan ha effekt på ekonomin och kan försvåra skötseln.

TEXT: Malin Letser

Rotröta innebär helt enkelt att trädet ruttnar invändigt. Foto: Gerhard Elsner

Vad är rotröta?

Rotröta är egentligen ett samlingsnamn för flera olika arter av svampar där rottickan är den allvarligaste. Svampen sprider luftburna sporer som sedan landar på färsk blottad ved, framför allt på stubbytor. Därefter kan den etablera sig, få fäste och växa ner i rötterna där den kan smitta omkringstående träd via rotkontakter. Men det är endast under den varma säsongen som sporerna kan spridas, när det är kallt är fruktkropparna inaktiva.

Gör så här

  • Förebyggande:
    • Gå ner i antal plantor
    • Sköt dina ungskogar och försök röja tillräckligt hårt i ungskogsröjningsfasen
    • Satsa på ett blandbestånd
  • Vid gallring:
    • Gör gallringar och avverkningsinsatser under vintertid.
    • Eller behandla stubbytorna med pergamentsvamp. Täck hela stubben!

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.