Åtta tips för att minska skadorna från viltet

Betad tall. Foto: Ulrika Lagerlöf

Spara alltid betade tallar i röjningen. Forskning visar att de i hög grad återbetas, och kan förhoppningsvis bespara framtida huvudstammar från betesskador. Foto: Ulrika Lagerlöf

Höga viltstammar är för många markägare förknippade med stora betesskador, särskilt på tallungskog. Så vad kan du göra för att minska skadorna? Ett svar är att öka mängden viltfoder i landskapet.

Johan Asp, regionchef för Skogssällskapet i östra Götaland. Foto: Ulrika Lagerlöf

Johan Asp.

På Skogssäll­skapets fastighet Selesjö i Östergötland finns gott om tallskog, och höga stammar av dovhjort, kronhjort, älg och rådjur. I nästan 20 år har skogsskötseln här skett med hänsyn till viltet, där foderskapande åtgärder är helt centrala.

Johan Asp, regionchef på Skogssällskapet, har under de senaste sju åren varit ansvarig för skogsskötseln på Selesjö. Här delar han med sig av åtta tips för att öka mängden viltfoder på din fastighet:

1. Tall och löv längst upp i högen

Lägg alltid tall och löv högst upp i ris- och grothögar* när du avverkar på hösten och vintern. Då kommer viltet åt topparna, och kan beta på dessa.

– Vi ser tydligt att de avverkade topparna har betats hårt när våren kommer, så de är populär viltmat, säger Johan Asp.

* grot = grenar och toppar som används till bränsleved

2. Avverka blandade bestånd gradvis

Börja med att avverka granen i blandade gran- och tallbestånd. Genom att låta tallarna stå kvar i en timmerställning i upp till tio år bevaras markskiktet, med bärris som är viktig föda för viltet. Det ger samtidigt vinster vad gäller diameter­tillväxt och kvalitet på tallen. Dessutom ökar stormfastheten så att det finns bra förutsättningar för att sedan föryngra tallen naturligt med en fröträdsställning.

Naturlig föryngring av tall med fröträdsställning ger ett stort uppslag av plantor. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Naturlig föryngring av tall med fröträdsställning ger ett stort uppslag av plantor. Foto: Ulrika Lagerlöf

3. Föryngra tall med fröträdsställning

Om du har marker som är lämpliga för naturlig föryngring av tall kan du lämna en fröträdsställning när du avverkar ditt tallbestånd, eftersom det ger ett stort antal nya tallplantor.

– Tack vare det stora uppslaget av plantor – 8–10 000 per hektar – finns det, även om betestrycket är hårt, tillräckligt många oskadade plantor att bygga det framtida beståndet på, berättar Johan Asp.

När det är dags att avverka frötallarna sker det på senhösten, och de får sedan ligga kvar under vintermånaderna så att viltet kan beta av topparna. Direkt till våren tas virket om hand, så att kvaliteten på virket inte riskeras.

4. Skapa viltfoder i röjningen

– När vi röjer ungskogen låter vi alltid RASE – rönn, asp, sälg och ek – stå kvar eftersom de är populär viltmat, och dessutom viktiga för mångfalden i skogen, berättar Johan Asp. Dessutom lämnar vi en del björk som viltfoder. Genom att röja björkarna i midjehöjd kommer det att finnas foder kvar på trädet, samtidigt som konkurrensen minskar för de stammar som ska utgöra det framtida beståndet.

– Vi sparar också alla betade träd, både tallar och lövträd. De träd som viltet redan betat är antagligen extra smakliga. Forskning visar också att både tall och löv återbetas i väldigt hög grad. Sen slutröjer vi våra tallbestånd vid cirka fem meters höjd, då faran för toppskottsbetning är över. Samma strategi använder vi i granbestånden, så att vi sprider viltfodret i landskapet.

Våtmark. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

På Selesjö har tre våtmarker skapats på låglänta marker. Foto: Ulrika Lagerlöf

5. Skapa en våtmark

På de allra flesta fastigheter finns det områden som inte är lämpade för produktionsskogsbruk. Låglänta, fuktiga marker kan då omvandlas till ett
viltvatten.

– På Selesjö har vi i dag tre våtmarker. Det är gamla åkermarker som tidigare var planterade med gran. Genom att bygga dammvallar har de på ett kostnads­effektivt och enkelt sätt omvandlats till våtmarker som binder näringsämnen, lockar vilt och fåglar och buffrar vatten i landskapet, säger Johan Asp.

6. Viltåkrar ger foder och ökar skönhetsvärdet

Det har blivit allt vanligare att lägga ut foder, exempelvis rotfrukter, till viltet. Genom att istället skapa en viltåker bidrar du samtidigt till den biologiska mångfalden och ökar skönhetsvärdet på din fastighet.

– På Selesjö, som är 1 000 hektar stort, har vi totalt 16 hektar viltåkrar där vi har en femårig växtföljd med bland annat havre, ärtor och klöver. Runt kanterna sår vi en blandning av blommande växter som är populär viltmat, och dessutom omtyckt av pollinerare.

7. Bredare väggator med lövinslag

Genom att glesa ut längs med vägen minskar man tjällossningsproblemen, eftersom vägen torkar snabbare på våren. Samtidigt ökar mängden viltfoder i och med att lövsly och örter får utrymme att växa. Dessutom får skotaren utrymme att svänga upp på vägen i en mindre snäv vinkel, något som minskar slitaget på vägen.

8. Skapa bryn i landskapet

Skogsbryn med lövträd fungerar både som skydd och mat för viltet, bidrar till den biologiska mångfalden och fungerar som en stormbarriär mot granskog.

Text: Ulrika Lagerlöf

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.