Trender i skogsbruket – från 50-tal till i dag

Skotare 60-tal. Foto: Skogenbild

På 60-talet tar skotare över hästarnas arbete med att transportera ut virket ur skogen. Foto: Skogenbild

De senaste årtiondena har det svenska skogsbruket genomgått stora förändringar – från mekanisering till certifiering, och fokus har ökat på sociala värden. Vad som kommer härnäst återstår att se. En sak är dock säker: Trender i skogsbruket kommer och går, men skogen – den består.

OBS! För att kunna sammanfatta mer än 50 år på ett och samma uppslag har vi varit tvungna att göra vissa generaliseringar och använda den stora penseln. Det här är vårt urval av de stora dragen.

50-talet: Trakthyggesbruket blir norm i Sverige

För att förstå de olika epokerna i det moderna, svenska skogsbruket måste vi gå tillbaka ända till år 1950, när Sverige fick en helt ny skogsbruksfilosofi – i princip över en natt. Förklaringen finns att hämta i Cirkulär 1/1950 som skrevs av Domänstyrelsens nytillträdde generaldirektör Erik Höjer och som innebar en omedelbar övergång från blädning och plockhuggning till trakthyggesbruk.

60-talet: Maskinerna tar plats i skogen

Det här årtiondet tar mekaniseringen av skogsbruket ordentlig fart. Inledningsvis är det utvecklingen av skotare som påskyndar takten genom att ta över hästarnas arbete med att transportera virket ut ur skogen. Utvecklingen går snabbt och åren som följer blir maskinerna allt bättre och hyggena allt större. Senare mekaniseras även själva avverkningsprocessen.

Björk. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Björken ansågs som onödig under 70-talet. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

70-talet: Lövträden får stryka på foten

En svagare konjunktur gör att lönsamheten i skogen sjunker, vilket leder till att många skogsägare lägger stort fokus på att göra skogsbruket ännu mer effektivt: hyggena blir större och större och maskinerna fler och fler. Lövträden anses som onödiga och rensas bort på många håll, ofta med hjälp av kemikalier, som hormoslyr.

80-talet: Vart träd har sin plats

Under det glada 80-talet läggs allt mer fokus på ståndortsanpassning och naturhänsyn. Markförhållanden, klimat och andra naturförhållanden får med andra ord allt större betydelse vid val av trädslag. Förr kunde ett hygge på 50 hektar planteras med ett enda trädslag, men nu blir det allt vanligare att beställa olika plantor till ett och samma hygge. Dessutom väljer skogsägare i större utsträckning att spara

90-talet: Jämställda mål på agendan

I och med den nya skogsvårdslagen som klubbas igenom år 1993 jämställs produktionsmålen och miljömålen i skogen, något som får stor uppmärksamhet. Skogssektorns ansvar för att ta naturhänsyn i skogen tydliggörs. Trenden att ta naturhänsyn, som började växa fram redan på 80-talet, börjar nu få ett brett genomslag och det råder inte längre några tvivel om huruvida naturhänsyn är bra eller dåligt. Under det här årtiondet börjar man exempelvis att prata om ekologisk landskapsplanering, ELP, som ett sätt att planera och uppnå vissa ekologiska mål i skogen.

00-talet: Konsumenterna tar makten

I takt med att allt fler människor får upp ögonen för miljöfrågor, inte minst biologisk mångfald, ökar nu efterfrågan på certifierat virke. Detta innebär att intresset för miljöcertifiering slår igenom på bred front och att stora delar av skogsbruket anpassas efter konsumenternas och marknadens krav.

Människor i skog. Foto: Matilda Holmqvist

Under 10-talet började vi prata om skogens sociala värden. Foto: Matilda Holmqvist

10-talet: Skogen har många värden

Vid det här laget är det självklart att produktions- och miljömålen i skogen är jämställda. Nu börjar man också prata om skogens sociala värden, exempelvis i form av rekreationsmöjligheter och naturupplevelser. År 2013 definierar Skogsstyrelsen skogens sociala värden på följande sätt ”de värden som skapas av människans upplevelser av skogen”.

20-talet: Skogen i centrum för bioekonomin

Om utmaningarna i skogssektorn tidigare har handlat om motsättningen mellan produktionsmål och miljömål står branschen nu inför en helt ny typ av utmaning, nämligen att kombinera klimatfrågan med andra miljöfrågor. Hur ska skogen räcka till för att vi ska få till stånd en hållbar bioekonomi samtidigt som vi fortsätter att värna den biologiska mångfalden? Frågan är högaktuell, även i den pågående Skogsutredningen 2019 där just den här frågan ingår som ett deluppdrag att besvara.

Berättare: Lotta Möller, konsult med inriktning på processtöd inom skog, forskning och kommunikation. Tidigare hållbarhetschef på Skogssällskapet.

Text: Malin Letser

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.