Hyggesfri skogsskötsel – ett verktyg för skogsägaren att nå sina mål

Stubbe. Foto: Felicia Yllenius

Gemensamt för de flesta former avhyggesfritt skogsbruk är att det finnsträd i många åldersklasser och att manvid avverkning endast tar ut vissa träd. Foto: Felicia Yllenius

Alla pratar hyggesfritt! Men vad innebär det – och vad är det bra för? Karin Fällman, hållbarhetschef på Skogssällskapet, resonerar kring ett tämligen komplext begrepp och framhåller vikten av att inte se hyggesfritt skogsbruk som ett mål i sig, utan som ett medel för skogsägare att uppnå sociala, biologiska eller estetiska mål med sin skog.

Karin Fällman, hållbarhetschef på Skogssällskapet.

Karin Fällman

Hyggesfritt skogsbruk är ett samlings­namn för skötsel­system, metoder och åtgärder där man brukar skogen utan kalavverkning. Det vill säga, medan nästan alla träd avverkas vid ett och samma tillfälle vid trakthyggesbruk tas endast en del av träden ut vid hyggesfritt skogsbruk. Det innebär en mindre drastisk förändring av miljön i skogen vilket i sin tur kan gynna arter som behöver en kontinuitet av kvarvarande träd. Men trots att det hyggesfria skogsbruket diskuterats flitigt de senaste tio åren är det ett begrepp med många tolkningar, säger Karin Fällman.

– Det har genom åren framkommit önskemål, inte minst från politiskt håll, att skogsägare ska använda mer hyggesfria metoder. Även om intentionen är god blir det ett problem, dels för att själva begreppet inte alltid är klart definierat, och dels för att man då definierar metoden som ett mål i sig. Hyggesfritt skogsbruk kan vara ett medel för att nå olika mål, men det beror helt på hur målen ser ut och vilka förutsättningar som finns.

Många definitioner av hyggesfritt

Det finns många olika metoder kopplade till begreppet, till exempel luckhuggning och olika former av skärmar, men vilken den exakta definitionen är och var gränsen går är inte helt glasklart.

– Vad ser folk framför sig när man pratar om hyggesfritt skogsbruk? Väldigt olika saker skulle jag säga. Det är ingen hemlighet att det är så, men det leder till kommunikationsproblem när man inte har samma saker för ögonen när man pratar om det. Det är lätt för politiker att fatta beslut kring hyggesfritt skogsbruk, men det blir problematiskt när det inte finns någon samlad definition som alla kan enas kring. Vissa ser hyggesfritt som allt som är fritt från stora kalhyggen, andra tycker att enbart blädning kan räknas som hyggesfritt. Det är mycket känslor, tyckande och missförstånd som gör frågan ganska polariserad, säger hon och fortsätter:

– Vi på Skogssällskapet är kunskaps­drivna och jobbar med målanpassad skötsel. För oss är skogsägarens mål alltid i fokus, och i vissa fall kan hyggesfria metoder vara ett sätt att nå de målen, i andra fall inte. När allt kommer omkring har man den skog man har – en del skogsägare kanske gärna vill ha ett hyggesfritt skogsbruk, men det är inte alltid det finns optimala förutsättningar och det kan i så fall ta lång tid att skapa de bestånd man ser framför sig.

Från enskiktat till flerskiktat tar tid

En fullskiktad skog, där det redan finns alla storlekar av plantor och träd, kan brukas genom den hyggesfria metoden blädning. Men det kräver skuggtåliga
trädslag, som till exempel gran. Är det istället en enskiktad skog, alltså en skog där alla träd är ungefär lika höga och det finns ett tydligt krontak, krävs det mycket tid och arbete för att ställa om till blädningsbruk, förklarar Karin Fällman.

– Har man en enskiktad skog kan man med rätt kunskap, närvaro och uthållighet skapa en skog som är skiktad, men det tar väldigt lång tid. Ett annat alternativ är att lämna en skärm och släppa upp ett nytt bestånd under, och det är också en form av hyggesfritt skogsbruk.

– Har man ekonomisk avkastning som uteslutande mål så är inte hyggesfritt att rekommendera. Det finns risker som lägre tillväxt, att det inte kommer föryngring och att det kostar pengar med fler åtgärder. Men det kan vara värt det om man har andra mål än bara ren virkesproduktion.

Estetik och skonsamhet

Fördelarna med ett hyggesfritt skogsbruk kan dels vara estetiska – att bevara skogskänslan och komma bort från stora hyggen. Det är ofta även ett skonsammare sätt att bruka skogen vilket gör att många arter har större möjlighet att finnas kvar jämfört med efter kalavverkning, till exempel marksvampar, hänglavar, mossor och skogsfåglar.

– Som skogsägare kan man uppnå många olika mål med hyggesfritt skogsbruk, beroende på vad man vill med sin skog. Motiven kan vara naturvärden, kulturvärden eller sociala värden. Upplevelsen av skogen är oerhört viktig för många, och då kan det finnas ett värde i att bruka skogen försiktigt för att bibehålla den naturliga skogskänslan och främja avkoppling, biologisk mångfald och rekreation. Ett annat vanligt argument är att man inte vill ha kalhyggen för att man helt enkelt tycker att det är fult – och det kan ju faktiskt vara ett mål i sig. Som skogsägare har man alla möjligheter att variera sitt skogsbruk!

Text: Therese Johansson

Forskarenkät: Vilka mål kan man uppnå med hyggesfritt skogsbruk?

Annika Nordin, professor i ekofysiologi vid SLU och programchef för Future Forests:

– Skogens estetik är en viktig fråga, för den berör många människor. Det har gjorts en del forskning kring människors upplevelse av skogen där det kommer fram att folk inte tycker att det är fint med hyggen. Det är ju ingen överraskande slutsats direkt, men det finns ett värde i estetik som inte bör underskattas. Vill man inte ha ett hygge för att man tycker att det är fult och krävande att sköta om, kanske man väljer hyggesfritt. Då uppnår man målen att man slipper göra en avancerad föryngringsinsats och slipper få ett hygge man inte upplever som estetiskt tilltalande. Så vad vinner man för värden? Jag ser främst ökade rekreationsvärden i och med en mer estetiskt tilltalande skog, och kanske känslan av att man bidrar till biologisk mångfald.

Annika Nordin, SLU

Lars Lundqvist, docent i skogsskötsel vid SLU och en av landets främsta experter på blädning:

– För mig är detta en svår fråga eftersom det inte finns någon allmänt accepterad definition av vad hyggesfritt skogsbruk är för något. Jag tycker att man bör vara tydligare och endast använda begreppen trakthyggesbruk och blädningsbruk. Blädning kräver en fullskiktad skog, alltså en skog som har träd i alla storleksklasser, från små plantor till stora träd, där de grövsta och största träden avverkas vart 10–20 år. Det behöver vara skuggälskande träd, och i Sverige betyder det gran. Men var finns dessa blädnings­vänliga skogar? De är inte så vanliga nuförtiden, men nästan all fjällnära skog skulle gå att bläda. Den typen av skog är viktig för rennäringen, och som skogsägare skulle blädning – istället för kalavverkning – kunna vara ett sätt att undvika konflikt med rennäringen.

Lars Lundqvist

Lena Gustafsson, professor emeritus i naturvårds­biologi på institutionen för ekologi vid SLU:

– Har man som mål att öka den biologiska mångfalden kan hyggesfritt skogsbruk vara ett bra komplement till kalhyggesskogsbruk. Det finns arter som kräver stabilitet och slutna miljöer som missgynnas av hyggen, till exempel mykorrhiza­svampar, en del mossor och lavar, och vissa fåglar som till exempel svartmes och lavskrika. Ett annat exempel är knärot – en liten orkidé som nästan
uteslutande finns i äldre skogar och som har små chanser att överleva en avverkning. Samtidigt finns det många arter som behöver ljusinsläpp, gamla träd och död ved för att överleva, därför är det väldigt viktigt att bedriva naturhänsyn även i ett hyggesfritt skogsbruk. Sett ur ett biologiskt perspektiv kan blädning eller annan hyggesfri metod fungera bra eftersom en varierad skog skapas med ett konstant skogstäcke. Detta gör att det finns ett större utbud av livsmiljöer att tillgå på landskapsnivå, vilket bidrar till att fler arter kan överleva i skogarna.

Lena Gustafsson

Märtha Wallgren, forskare i viltekologi på Skogforsk:

– En hel del viltarter skulle gynnas av ett hyggesfritt skogsbruk med en mer enhetlig skogstäckning över
landskapet. Många vilda djur vill inte ge sig ut på öppna marker, som till exempel hyggen, utan föredrar en mer sluten eller sammanhängande skogsmiljö. Genom att satsa på hyggesfritt skulle vissa mål kring biodiversitet och ekosystemtjänster kunna uppfyllas, dessutom är det ju roligt att uppleva ett rikt och varierat djurliv på sin mark. Dock blir fodermängden till vilt mindre om hyggen och ungskogar minskar, vilket i sin tur kan påverka klövviltstammen. Är man som skogsägare jaktintresserad och vill bibehålla foder för viltet kan man behöva jobba med luckhuggning och lämna större luckor så att ny vegetation kan växa upp. Är man däremot intresserad av mångfald i allmänhet är det bättre att ha en variationsrik skog med mindre luckor och att hålla skogen sammanhängande i landskapet.

Märtha Wallgren, Skogforsk

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.