Hänsynsytor i skogen – öka nyttan med enkla medel
Hänsynsytor som lämnas vid slutavverkning gör nytta, och du som skogsägare kan göra skillnad genom att utforma ytorna så att nyttan maximeras. Det visar en studie, finansierad av Skogssällskapet, där forskarna inventerat hänsynsytor i Västernorrland där den längsta mätserien för naturvårdsintressanta arter i Europa finns.
När den nuvarande skogspolitiken infördes 1993 ökade fokus på naturhänsyn i skogsbruket och man började spara hänsynsytor vid slutavverkning. Eftersom processerna i skogen är långsamma är långa mätserier avgörande för att avläsa om vi är på rätt spår. Den längsta mätserien när det gäller rödlistade arter och indikatorarter i hänsynsytor finns i Västernorrland där man år 2000 registrerade förekomsten av mossor och lavar i ett sjuttiotal hänsynsytor som lämnats vid avverkning. Nästan 20 år senare har man nu inventerat ytorna på nytt, i ett forskningsprojekt som Skogssällskapet finansierar.
Enligt Mari Jönsson som är forskare inom skoglig ekologi och naturvård vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala, och den som drivit projektet, är det tydligt att de hänsynsytor som markägarna har lämnat vid slutavverkning gör nytta.
Läs forskarnas råd för att öka nyttan i hänsynsytor
− Av de mossor vi har inventerat har flera minskat i förekomst under de här 20 åren men ingen av arterna har försvunnit helt. Det skulle de ha gjort om inga hänsynsytor hade lämnats. Tanken är att hänsynsytorna ska fungera som livbåtar för känsliga arter så att de kan överleva där och förhoppningsvis sprida sig därifrån igen när förhållanden i den omgivande uppväxande skogen blir mer passande igen.
Lavarna på stabil nivå
När det gäller lavarna visar resultaten att de har legat kvar på en stabil nivå och att vissa till och med har stärkts under studiens gång. Det är några av lavarna med solskyddande pigment som har ökat i förekomst, kanske har de gynnats av en ökad solbelysning.
Mängden död ved har ökat i ytorna. En stor del av den döda veden kom till när en del lämnade hänsynsträd blåste ner ganska direkt efter avverkningen, men det har också fyllts på under hela 20‑årsperioden.
− Det kan kännas frustrerande att de lämnade träden blåser ner men våra resultat visar att det är ändå mycket som står kvar i ytorna. Dessutom gör de fallna träden nytta genom att erbjuda fler typer av substrat och genom att skapa skuggiga mikromiljöer med jämnare luftfuktighet.
I studien har man tittat på hur förekomsten av mossor och lavar har utvecklats i olika typer av hänsynsytor - fristående ytor med barr- respektive lövträd, kantzoner mot hällmark, vatten och myr samt små sumpskogsfläckar.
− Just mossor och lavar med höga naturvärden är bra arter att inventera, berättar Mari Jönsson. De indikerar ofta skyddsvärd skog med kontinuitet av trädtäckning, strukturer och död ved. Dessutom har de inga rotsystem utan är helt beroende av det vatten de kan ta upp direkt ur luften, i form av regn, fuktig luft och dagg. Mossor och lavar reagerar därför extra tydligt på om fuktighetsförhållanden ändras i hänsynsytan efter avverkning.
Ovanligt lång mätserie
Studien är unik genom den långa mätserien men är också speciell genom att alla ytorna ligger på privatmark, spridda hos ca 40 markägare.
− Det är ovanligt, säger Lena Gustafsson, forskare i naturvårdsbiologi på SLU, som var med när Skogforsk la ut ytorna för tjugo år sedan. Studier av den här typen brukar göras på bolagsmark, där hänsynsytorna ofta är större. Här ser vi dock att även mindre ytor på mellan 0,01 och 0,5 hektar gör nytta.
Även om 20 år är en lång tid så finns processer som inte går att följa upp ännu.
− Än så länge kan vi inte se tecken på att de här mossorna och lavarna har börjat återkolonisera de avverkade ytorna. Jag hoppas att vi får möjlighet att återkomma med ytterligare en inventering om kanske 10 år, och att vi då kan se att arterna har börjat sprida sig till omgivande bestånd, säger Mari Jönsson.
Lite mer eftertanke gör stor nytta
Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet, ser resultaten som viktiga att föra ut inom skogsbruket.
− Vi pratar ofta om hur skogen ska räcka till – där olika intressen kan hamna i motsats till varandra, och det ena anses ske på bekostnad av något annat. Med hjälp av forskarnas konkreta råd kan du som skogsägare göra det bästa möjliga av den hänsyn du ändå ska lämna. Det kräver inga stora uppoffringar, bara lite mer eftertanke och kan göra stor nytta för naturvården, säger Karin.
− Det här är resultat som vi kommer att ta med oss i våra interna utbildningar och använda oss av på de fastigheter som vi förvaltar, vi hoppas att fler gör likadant, säger hon.
Text: Lotta Möller
Forskarnas råd om du vill att dina hänsynsytor ska göra så stor nytta som möjligt:
- Försök att skapa hänsynsytor med variation, både inom ytan och mellan ytor. Spara ytor där det finns både barr- och lövträd, stora och små träd och död ved. Och tänk på att spara såväl kantzoner som fristående hänsynsytor av olika slag. De gör nytta även om en del av träden blåser ner.
- Det är lätt hänt att man mest sparar det som är ovanligt, men alla pusselbitar är viktiga. Det är därför viktigt att också spara det som är karakteristiskt för beståndet i sin helhet, dvs lite av den skog som är vanlig på platsen.
- Skapa om möjligt ytor som är runda snarare än avlånga. En avlång yta har en stor andel kant, där luftfuktighet, skuggighet m.m. förändras vid avverkning så att det kan bli svårt för mossor att överleva.
- Många lavar i hänsynsytor klarar uttorkning och trivs med mer solexponering. Gynna lavarna genom att spara fristående ytor av barrträd och kantzoner mot tallhällmark.
- Storleken på ytorna och mängden lämnade träd påverkar arters förekomst över tid. Det blir en rikare artförekomst om större ytor med fler träd per ytenhet lämnas.
- Resultaten visar att kantzoner längs vattendrag och myr är miljöer där mossor är extra utsatta. Bredda zonen lite extra där det finns särskilda värden som till exempel död ved.
- Många arter lever på själva träden. Därför det är så viktigt att lämna träd efter avverkning. Men tänk på att det också finns marklevande arter på exempelvis stenblock och lågor. De mår bra av skuggande träd.
Kom ihåg att de hänsynsytor du lämnar gör nytta. Det visar forskningen tydligt!
Dela
Våra tjänster
Vi bidrar till utveckling
Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.