Spillkråkornas ordförande om skogen som manlig arena

Kvinna framför en sjö. Foto: Unsplash

Foto: Unsplash

Över en tredjedel av Sveriges skogsägare är kvinnor – ändå är det totala arealinnehavet som kvinnor står för förvånansvärt litet. Vi har pratat med Kerstin Dafnäs, ordförande i föreningen Spillkråkan, om jämställdheten i skogen, kvinnors ägande och hur samhället kan stimulera fler kvinnor att investera i skog.

Kerstin Dafnäs, ordförande för föreningen Spillkråkorna.

Kerstin Dafnäs

I dag är 38 procent av Sveriges omkring 330 000 skogsägare kvinnor, det vill säga omkring 125 000 personer. Det gör att skogs­företagande är den enskilt största företagsformen bland kvinnor i Sverige, enligt Spillkråkan, ett nätverk för skogsägande kvinnor. Men enligt föreningens ordförande Kerstin Dafnäs behöver man titta djupare på statistiken för att förstå hur fördelningen av ägandet egentligen ser ut.

– Sett till antalet skogsägare är det relativt jämställt mellan könen, men tittar man på arealer är det en helt annan verklighet. När det gäller ägandet av den produktiva skogsarealen ägs 14 procent av kvinnor och 56 procent av män. 29 procent ägs av både kvinnor och män. Då kan man fråga sig – vem fattar besluten om skogen? Det vi har sett är att det oftast är en man som är företrädare vid samägande.

Lättare för män att finansiera skogsköp

Allt fler kvinnor investerar i skog, men hur kommer det sig då att kvinnor äger i genomsnitt allt mindre fastigheter, och män allt större? Enligt Kerstin Dafnäs hänger det ihop med kapitaltillgång och finansiella muskler.

– En av fem köpare av skog är kvinnor medan fyra av fem är män. Män har generellt sett större kapital och ofta lättare att finansiera ett skogsköp. Och då män redan äger större arealer har de också större finansiella möjligheter att göra tillköp och därmed skaffa sig ännu mer skogsmark. Skillnaderna i ekonomisk förmåga är sannolikt en viktig del i att kvinnor äger mindre, men det är inte hela förklaringen.

Kunskapsluckor spelar också in. Till exempel är det inte alla som känner till möjligheten att utnyttja befintligt skogsinnehav för att göra tillköp av skogsmark, säger Kerstin Dafnäs.

– Det är lättare att köpa till mera skog än att köpa skog för första gången. Det finns flera ekonomiska fördelar med att göra tillköp av skog, men alla är inte medvetna om det. Därför kan det vara något man måste lyfta fram och prata mer om inte minst med skogsägande kvinnor. I de globala hållbarhetsmålen för 2030 finns det delmål om att kvinnor och män ska ha lika möjligheter att köpa mark och egendom, och ha tillgång till samma finansiella tjänster. Men normer och onyanserade föreställningar om vem en skogsägare är och vad det innebär att äga skog kan skapa onödiga trösklar för kvinnor som är intresserade av att investera i skog, menar Kerstin Dafnäs.

– Har söner och döttrar samma möjligheter att ta över vid ett generationsskifte? Hur pratar man om skogsbruk och skogsägande med pojkar och flickor i skolan, och hur ofta lyfts skogsägande kvinnor vs män fram i media? Hur definieras en ”riktig” skogsägare? I alla dessa frågor blir det tydligt att skogen fortfarande i hög grad är en manlig arena. Så förutom att öka kvinnors tillgång till kapital att investera med behöver vi arbeta för större inkludering och ett mer jämställt bemötande för att få till en förändring. Hur kan man stimulera fler kvinnor att investera i skog?

– Avdramatisera skogsägandet! Man behöver inte komma från en skogsägarfamilj eller ha kunskaper kring att jobba praktiskt i skogen för att bli skogsägare. Vi behöver bredda bilden av skogsägandet och visa på att det går utmärkt att äga skog på distans och ta hjälp av en förvaltare eller skogsinspektor som ger råd och organiserar det praktiska arbetet. Om man så vill kan man lära sig mer via kurser eller ta hjälp av förvaltaren och bli en mer aktiv skogsägare i ett senare skede.

Andra värden än tillväxt och avkastning

Kerstin Dafnäs tror också att det skulle gå att nå fler kvinnor om kommunikationen kring skogs­investeringar anpassades så att fler värden med att äga skog lyfts fram.

– Det finns ett stort engagemang för skogen bland kvinnor, det märker vi inte minst på tillströmningen av nya medlemmar till Spillkråkan. Men det är inte alltid det rent ekonomiska i en skogsinvestering som är det mest intressanta. Vi behöver tänka på vilket språk vi använder och lyfta fram andra värden än bara tillväxt och avkastning, säger hon och fortsätter:

– Det som driver våra medlemmar och som engagerar dem framför allt är möjligheten att påverka sin egen skog och kunna lämna över något bra till nästa generation. Även miljö, klimat och biologisk mångfald är viktiga frågor för många, vid sidan av ekonomin. Lyckas man nå ut till dessa grupper med relevant kommunikation tror jag att vi kommer att få se fler kvinnor som skogsägare framöver.

Text: Therese Johansson

Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.