Panelsamtal: Markbered­ningen ska bli mer skonsam

Panelsamtal illustration

Markberedning är i regel en förutsättning för en lyckad föryngring. Samtidigt kan det skada fornlämningar och påverka mark, vatten, vegetation och utsläpp av växthusgaser negativt. Många tycker dessutom att markberedning är fult. Vi bjöd in till ett samtal om hur markberedningen kan utvecklas så att de positiva effekterna blir kvar, samtidigt som de negativa undviks.

Samtalspanel:

MATTIAS BERGLUND: Skogsskötselforskare, Skogforsk

OSKAR FORSBERG: specialist på skogens sociala värden, Skogsstyrelsen

LINDA NYSTRÖM: Vd på Skogstekniska klustret, en ekonomisk förening med ett tiotal medlemsföretag som utvecklar skogsteknik för ett hållbart skogsbruk och bland annat arbetar med att markberedningen ska bli mer skonsam.

Varför är markberedning så viktigt?

MATTIAS: – Den handlar framför allt om att säkra överlevnad och tidig etablering för plantorna. Det finns också studier som visar att markberedningens positiva effekt på tillväxten kvarstår under lång tid, åtminstone i 30–40 år.

OSKAR: – För skogens upplevelsevärden kan det vara positivt att snabbt få upp ny skog efter avverkning, något som markberedningen ger bättre förutsättningar för. Det perspektivet glömmer man ibland.

LINDA: – Jag har hört forskare jämföra det med att odla i sin trädgård. Ju bättre förutsättningar man ger plantan, desto bättre växer det. Det tycker jag beskriver nyttan med markberedning på ett bra sätt.

MATTIAS: – Sen är markberedning inte alltid ekonomiskt försvarbart. Till små hyggen är det inte alltid värt att flytta markberednings­maskinen – det blir för dyrt. Det gäller särskilt i södra Sverige där det ofta är små hyggen.

OSKAR: – Det finns också marker, till exempel lavmarker, där man inte behöver markbereda. Då ska man inte göra det – varför ta en kostnad i onödan? Hur ser ni på att många tycker att markberedning är fult?

OSKAR: – Markskador uppfattas av de flesta som negativt och därför betraktas markberedning också ofta negativt; ju mindre markberedning, desto bättre ur ett upplevelseperspektiv. I områden som används för friluftsliv är det ofta eftersträvansvärt att markbereda så lite som möjligt. Då kan man ta de negativa effekterna med att inte markbereda för att andra saker är viktigare. Sen kan man använda metoder som påverkar marken så lite som möjligt om man ändå markbereder. Att öka kunskapen hos allmänheten om varför man markbereder ökar också acceptansen.

Föryngringskollen är ett nytt projekt som drivs av Skogforsk i samarbete med åtta skogsföretag, däribland Skogssällskapet. Mattias Berglund – hur kan projektet bidra till att utveckla framtidens markberedning?

MATTIAS: – Projektet tar sin utgångspunkt i aktuella studier som visar att alldeles för många planterade plantor dör på hygget. I föryngringskollen ska vi under fem år genomföra systematiska, standardiserade inventeringar av praktiska planteringar spridda över hela landet för att lära oss varför plantor dör och vi hoppas kunna åstadkomma förbättring redan under projektets gång. En annan del är att bygga en unik databank med föryngringsdata.

LINDA: – Det vore intressant att dra lärdomar från föryngringskollen i utvecklingen av framtidens markberedningsmaskiner!

MATTIAS: – Jag ser framför mig att den databas vi bygger upp kommer att kunna användas till otroligt många andra projekt i framtiden och varför inte i utvecklingen av framtidens markberednings­maskin?

Vad är det som driver utvecklingen av framtidens skogsmaskiner?

LINDA: – Det är flera saker. Ekonomi, miljö och samhälls­aspekter är förstås viktiga. Sedan är samverkan ett bra verktyg för att utvecklingen ska ske snabbare – att våga vara öppen för nya koncept och lösningar eller att hitta nya samarbeten med andra branscher eller ”startups” som tänker nytt. Just nu är det stort fokus på digitalisering och energieffektivisering som har stor potential. Med hjälp av data om terrängen kan ett förslag på bästa rutt tas fram så att bränsleför­brukningen minimeras, körskador minskar och natur- och kulturlämningar skyddas.

Skulle man alltså kunna bygga väldigt smarta maskiner som inte kör sönder eller kör fel?

LINDA: Ja absolut, men det är mycket utveckling och tester som återstår innan vi är där!

OSKAR: – Sönderkörda kulturlämningar är ett stort problem. Mer än var fjärde kulturlämning skadas vid avverkning. Ingen vill skada kulturlämningar men ändå fortsätter det år efter år. Markberedning är största boven och det blir dessutom ofta grova skador. Men det finns ett sätt som verkar funka: kulturstubbar (cirka 1,3 meter höga stubbar som lämnas vid avverkning för att markera forn- eller kulturlämning, red:s anm.)! Står det kulturstubbar på ett bra sätt så är de grova skadorna nere på 0–2 procent.

LINDA: – Och med framtidens maskiner kanske digitala kulturstubbar eller digitala staket kan hjälpa till att undvika misstag.

AutoPlant är ett Vinnova-finansierat samverkansprojekt mellan Skogforsk, LTU, KTH, Bracke Forest, Skogstekniska klustret och flera skogsföretag. Vilket är syftet?

LINDA: – Vi arbetar med att ta fram koncept för nya självgående maskiner för både markberedning och plantering. Maskinen ska följa en förprogrammerad rutt som baseras på fjärranalys och geodata. Den ska med hjälp av kameror och sensorer undvika hinder och hitta bra planteringspunkter där den sedan ska markbereda. I somras var vi ute och fotade tusentals planteringspunkter som ska användas för att träna den självgående maskinen så att den lär sig vad som är en bra planteringspunkt. Målet är bland annat att reducera markstörningen från 50 procent till 15 procent och att förbättra arbetsmiljön för föraren, för när förarens arbete kan ske genom fjärrövervakning kommer hen att slippa vibrationerna som är ett stort arbetsmiljöproblem i dag.

OSKAR: – Rent teoretiskt finns stor utvecklingspotential här. Kanske 10 procent av marken skulle behöva påverkas ur ett föryngrings­perspektiv, men med dagens markberedning är det som sagt en betydligt större yta som påverkas.

LINDA: – I Skogstekniska klustret arbetar vi också med det – att framtidens markberedningsmaskin bara ska markbereda där plantan ska sättas.

OSKAR: – Det känns bra att effektivisering och ökad kvalitet verkar gå hand i hand; att de självkörande maskinerna inte blir sämre, utan verkar kunna bli bättre ur flera aspekter – produktion, miljö och effektivitet och att de kanske också klarar av att hantera mer varierad markberedning så att intensiteten kan anpassas beroende på hur kraftig omrörning som krävs i en viss fläck.

MATTIAS: – Men hur blir det kopplat till den långsiktiga tillväxten som vi pratade om inledningsvis – om man tänker att markberedningen både handlar om överlevnaden för plantorna och långsiktig tillväxt i skogen?

OSKAR: – Ja, och hur ser det ut efter tre, fyra skogsgenerationer? Vad händer till exempel med kolet i marken – det har betydelse för klimatet.

LINDA: – Hur ska vi ska veta vad som inte är mer markberedning än nödvändigt? Det är oerhört viktigt för oss som utvecklar framtidens markberednings­maskiner att samverka med forskare som har fakta om vad som är bra på kort och lång sikt och som kan se på skogen ur många olika perspektiv.

Text: Malin von Essen

Markberedning – varför och hur?

Mekanisk markberedning är en storskalig åtgärd som utförs maskinellt på cirka 175 000 hektar per år i Sverige. Väl utförd markberedning skapar en gynnsam miljö för plantetablering och ett gott föryngringsresultat. Utan markberedning är risken stor för snytbaggeskador.

Den optimala markberedningen ska ge...

  • en god planteringspunkt, med så liten övrig markpåverkan
    som möjligt
  • minskad risk för snytbaggeskador
  • liten risk för uppfrysning
  • hög marktemperatur
  • liten vegetationskonkurrens
  • bra näringsfrigörelse
  • bra balans mellan vatten- och syretillgång.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.