Webbinarium om samägande av skog

9 december 2022 anordnade Skogssällskapet ett digitalt frukostseminarium om samägande av skog.

Att samäga skog kan vara roligt och lustfyllt, men det kan också vara knepigt. Hur fungerar det egentligen när man äger en skogsfastighet tillsammans, vad behöver man tänka på och hur kan man undvika trassel och onödig frustration?

Under webbinariet, som livesändes 9 december 2022, delar skogsförvaltare Eivor Mettävainio, ekonomikonsult Thomas Bärtzner och fastighetskonsult Ulrik Abelson med sig av tips och goda råd kring samägande. Tillsammans har de tre stor erfarenhet och bred kompetens inom allt som rör samägande av skog – från vilka mål och drömmar man kan ha till hur avkastningen från skogen ska fördelas när man äger olika stora andelar av fastigheten.

Se webbinariet här:

Under webbinariet kom det in många frågor i chatten, och några av dem hann vi inte svara på under webbinariet. Dessa är istället besvarade nedan:

Är formen eller produktionsförmågan viktigast vid en eventuell klyvning av en fastighet?

Svar: Produktionsförmågan bedömer vi som den viktigaste egenskapen rent generellt. Sedan kan det finnas särskilda aspekter i det enskilda fallet som gör att även arrondering (antal skiften och deras placering) spelar roll vid den samlade bedömning lantmätaren gör i den aktuella förrättningen.

Om en av personerna i samägandet skulle gå i personlig konkurs, hur påverkar det situationen med skogsfastigheten för de andra samägarna?

Svar: Den här frågan är svår att ge ett generellt svar på, utan här behöver man titta på det specifika fallet och vilka förutsättningar som de olika delägarna har. Ett möjligt sätt att hantera det på kan vara en större avverkning, avyttring eller tvångsförsäljning av en del av fastigheten, men det förutsätter att personen som går i konkurs inte har belånat sin del av fastigheten. Är så fallet komplicerar det situationen ytterligare.

En fråga ang. utköp/hembud: går det att skriva in i samägandeavtalet att t. ex. taxeringsvärde snarare än marknadsvärde ska gälla vid sådana tillfällen? (För att förenkla, hålla nere beloppen etc.)

Svar: Ja, det går att sätta vilket värde man vill när alla är överensens om det. Det kan till exempel vara aktuellt taxeringsvärde, korrigerat taxeringsvärde (t.ex. 90 % av aktuellt taxeringsvärde), marknadsvärde etc. Ifall det är en samägd lantbruksfastighet med bara två delägare kan det man avtalar ha en bindande verkan, vid tre eller fler delägare kan någon delägare alltid begära en offentlig försäljning/klyvning. Det ovanstående gäller endast när det inte finns villkor knutet till ett benefikt fång* som reglerar villkor kring hembud, klyvning etc.

*benefikt fång = arv, gåva eller annat sätt att få äganderätt till egendom utan motprestation

Äldre man (utan barn) + systerson äger fastighet ihop. Hur löser man löpande investeringar i till exempel bostadsfastigheten för att underlätta ett framtida utköp av mannens del. Systersonen kommer behöva köpa ut kusinerna och det han investerar i gården under samägandet med morbrodern får han betala igen för vid utköpet då värdet kommer att öka på fastigheten. Morbrodern är inte intresserad av investeringar.

Svar: För att ge ett svar på det specifika fallet skulle vi behöva mer information om ägarandelarna, släktträdet, och om finns det testamenten eller villkor i gåvobrev för nuvarande ägare. Men att olika delägare har olika ambitionsnivå är ju väldigt vanligt, och något som Eivor berättade om på webbinariet.

Att en delägare investerar mer i fastigheten än vad ens andel kräver riskerar dock att ställa till det inför framtiden och skapa oenighet/bråk. Därför bör det undvikas om möjligt, eller att man i så fall tydligt gör upp exakt vad som ska gälla i framtiden – redan när de första investeringarna sker. Det är alltid bättre att göra det innan, när man är sams, än att försöka korrigera det efteråt. Hur ska man till exempel räkna vad gäller penningsvärdet, eller att det kanske är investeringarna som varit värdehöjande och gjort att värdet ökat, eller att renoveringarna kanske var ”helt onödiga” ur någons perspektiv (som inte vill avstå från någon del av den framtida köpeskillingen vid en eventuell försäljning). Allt det här riskerar att leda till oenighet och konflikter, om det inte finns en överenskommelse i förväg om hur frågan ska hanteras.

Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.