Återställda våtmarker
har fått både fåglar och
grodor att återvända till
Nynäs naturreservat

Sedan 2020 har drygt 100 våtmarker återställts i Nynäs naturreservat. Det har bland annat gynnat djur- och fågellivet på platsen – idag lägger mängder av trollsländor sina ägg i vattnet här och nya fågelarter upptäcks ständigt. Det menar naturreservatförvaltaren Stephan Gäfvert som berättar om arbetet med våtmarkerna och om reservatet som lockar både trumgräshoppor och turister.

Vid kusten, mellan Nyköping och Trosa, ligger ett av Sörmlands största och mest besökta naturreservat. Reservatet och Nynäs slott ägs och förvaltas av Region Sörmland – och de omkring 3800 hektaren består av varierande natur med både skog, klippor, hav, myrar och sjöar. Platsen, som rymmer både produktionsskogar, äldre naturskog och gamla hagmarker, har ett rikt växt- och djurliv. Här finns bland annat olika orkidéarter, den sällsynta fältgentianan och den rödlistade trumgräshoppan. I Nynäs naturreservat trivs också många däggdjur – allt från kronvilt, rådjur och mufflon till räv, lodjur och uttrar.

Såg snabbt effekter av våtmarkerna

Sedan 2020 har man återställt omkring 100 våtmarker i reservatet. Arbetet har gjorts för att öka den biologiska mångfalden, minska klimatpåverkan och för att stå bättre rustad mot bränder. Man gjorde artinventeringar före och efter arbetet och Stephan Gäfvert, naturreservatförvaltare, menar att de tidigt kunde se att våtmarkerna gett positiv effekt.

– Det sjuder av liv här och det är häftigt att se. Idag lägger mängder av trollsländor sina ägg i våra vatten och på bara några år har vi kunnat se nya fågelarter såsom smådopping, svarthakedopping och gråhäger flytta in i våtmarker eller besöka dem för att äta av de smörgåsbord som våtmarkerna utgör. Vi ser också att grodorna kommit tillbaka. En hyresgäst ringde nyligen och berättade glatt att hon hade fått stanna bilen för att det var så mycket grodor på vägen intill en nyanlagd våtmark, något hon inte hade sett sedan hon var barn, berättar han. Stephan har tidigare arbetat som viltförvaltare i närmare 25 år. Därefter arbetade han som yrkeslärare i Jakt- och viltvårdsutbildningen på Öknaskolans naturbruksgymnasium som ligger ett par mil från Nynäs. Sedan 2019 är han naturreservatförvaltare på Nynäs naturreservat och i sitt arbete samarbetar han bland annat med Skogssällskapet som hjälper till med skogsskötseln i området. Under de senaste åren har han uppmärksammats för sitt arbete med våtmarker i reservatet och i fjol tilldelades han Våtmarkspriset.

Torrsommaren 2018 blev startskottet för arbetet

Den tidigt varma våren och sommaren 2018 orsakade stor skada på Sveriges skogar. Och när Stephan kom tillbaka från sin semester det året hade skogen i reservatet drabbats hårt av torkan och granbarkborreutbrotten.

– Jag bad min chef att följa med ut i skogen för att se hur det såg ut. Vi gick in tillsammans i den döende skogen och det var så tyst att alla de barr som föll lät som ett duggregn. Det var kusligt och vi konstaterade att vi inte ville vara med om något liknande igen.

Vid planering och snitsling inför avverkning av den döda eller hårt angripna skogen så hoppade Stephan över många diken i området som alla ledde upp till ett utdikat, torrt alkärr.

– Det blev tydligt hur mycket vatten vi hade blött i många år. De utdikade områdena gjorde att vattnet snabbt rann genom skog- och åkermark och förde med sig näringsämnen som skapar stora problem i Östersjön, som till exempel övergödning.

Insikten blev början på ett arbete med en vattenvårdsplan som kallas Blå infrastruktur. Den handlar idag om hur de strukturerar vattnet i hela reservatet och innebär även samarbete med exempelvis grannar, räddningstjänst och kommuner.

De återställda våtmarkerna är en stor del av vattenvårdsplanen. Kartläggningen
av diken och utdikade områden gjorde Stephan samtidigt som åtgärder för granbarkborreangripen skog planerades vilket var tidsbesparande och blev en naturlig arbetsprocess, berättar han.

– Vi sökte sedan statliga medel och fick pengar till åtgärder för undersökningar,
inventeringar och återskapande av våtmarker. Vi startade upp arbetet 2020 och ett år senare hade vi återskapat 50 våtmarker i utdikade alkärr i våra produktionsskogar.

Viltet gynnas av dricksvatten och mer föda i kantzonerna

Fram tills idag har man återställt omkring 100 våtmarker i reservatet, vilket motsvarar ett område på runt 100 hektar. Hittills är det våtmarker i utdikade alkärr med lerbottnar som återställts, men framåt,har man även planer på att återväta ett område med torvmark. De återskapade våtmarker som nu finns
i reservatet bidrar till en ökad biologisk mångfald. Våtmarkerna fungerar även som skydd mot skogsbrand och kan bidra vid behov av släckningsinsatser.

Våtmarkerna utgår också ett viktigt område för viltet som kan dricka vatten
här – och de märker idag ett mindre slitage på åkermarkerna, dit djuren tidigare
gick för att släcka törsten i dikena. Viltet kan också hitta mer föda i form av örter
och växter i våtmarkernas kantzoner, ”den gröna bården”, som enligt Stephan
är att likställa med en viltåker, fast mer kostnadseffektiv då vattenområdet inte
behöver sås varje år Det återställda våtmarksområdet har nu blivit ett område
för vilda djur och fåglar, ett vilthabitat i produktionsskogen.

– Växtvariationen med många olika blommor och växter som trivs vid våtmarkerna innebär även att våra vilda pollinerare nu gynnas på nya platser i skogsmarken. Våtmarkerna är också viktiga för många fågelarter och insekter som är beroende av vatten för sin reproduktion. Viltet är viktigt för att hålla ekosystemet i balans i naturreservatet – och en annan åtgärd som också gynnar djuren är att man ställer om till mer löv- och blandskogar genom bland annat självföryngring på stora delar av skogsmarken.

Ingen jakt vid våtmarkerna

Det bedrivs jakt i reservatet, men den är begränsad både när det gäller arter och
skogsområden. Jakten är också reglerad i reservatets skötselplan genom att den inte får bedrivas under helger och inte heller på dagar före helgdagar med hänsyn till reservatets många besökare.

– Jakten bedrivs i första hand som utbildningsjakt för elever på Öknaskolan. Det är framför allt vakjakter från torn där viltet kan studeras och ger eleven gott om tid för beslut. Hundjakterna sker enbart med drivande kortbenta hundar med ett lugnare tempo där viltet oftast inte stressas. Dessutom stöter drevet ut andra djur som ofta smyger ut ur såten och ger eleverna möjligheter att studera djuret i god tid före beslut. Utöver utbildningsjakterna sker även skyddsjakt, främst på vildsvin, och vid behov på odlade fält med egen eller inhyrd personal. I våtmarkerna och dess närområde bedrivs ingen jakt alls och inte heller i skogsområden där de vet att lodjur håller till. Det är inte tillåtet att skjuta räv på Nynäs; detta eftersom den stör både hare och rådjur som annars riskerar att skada plantor i områden som självföryngras. I reservatet skjuts inte heller fåglar eller harar eftersom de på olika sätt gör nytta i skogen.

– Mycket handlar om att återskapa en natur i balans som fungerar och
det är fantastiskt att se hur landskapet återhämtar sig när det får förutsättningar
för det.

Text; Linda Fritiofsson