Ledare i Skogsvärden nr 2, 2024

AI, alltså förmågan hos ett datorprogram att efterlikna mänsklig intelligens, har under senaste året diskuterats mer än någonsin.

Våren dröjde länge i år, men i skrivande stund har värmen äntligen kommit och i mitt trädgårdsland har nyvakna sparrisar skjutit fart upp ur myllan. Naturen vaknar och ute i skogen är det dags för planteringssäsong. Vad passar då bättre än en tidning på temat föryngring?

Att prata om föryngring innebär såklart också att fundera över framtiden, med klimatförändringar och nya samhällskrav som ställs på skogen, eftersom fröerna som gror idag kommer att vara vuxna träd först om 60-100 år. Och med tanke på skogens långa omloppstid är det lite märkligt att vi under årtionden låtit mycket gå slentrian i föryngringarna, med ett nästan uteslutande fokus på barrträd och samma typ av plantor på hela hygget.

Nu är det dags för nya tankar. Precisionsskogsbruk och mikrobiotoper är två ord som diskuteras flitigt. Båda uttrycken vill fånga ungefär samma sak – att vi måste sköta skogen mer varierat och utifrån de förutsättningar som råder på den aktuella platsen. Och då menar jag på väldigt detaljerad nivå. Är det en svacka eller höjd, torrt eller fuktigt, sandigt eller lerigt, blåsigt eller skyddat, och så vidare. På ett och samma hygge finns i princip alltid flera olika zoner där olika trädslag kan ha olika goda förutsättningar att trivas och växa.

På teknikfronten pågår en hel del utvecklingsarbete för att möjliggöra den här typen av detaljerad planering och skötsel, och AI är såklart en viktig komponent i att hjälpa till med informationsanalys och beslutsunderlag. Också när det gäller markberedning pågår stora satsningar för att göra morgondagens föryngringar mer skonsamma och preciserade. Det kan inte tillhöra framtiden att markbereda på ett sådant sätt att hela markytan på hygget rörs upp, när det i själva verket bara behövs en liten fläck mineraljord runt själva plantan.

För egen del har jag de senaste tre åren viltbehandlat tallplantor på en föryngring på min skogsfastighet i Småland. Det är fascinerande att se effekten, och hur klövviltet visserligen kan beta på sidoskotten, men att de så viktiga toppskotten har fått förbli oskadda. I beståndet bredvid tallplanteringen hade föregående ägare planterat gran, trots att marken passar bättre för tall. Antagligen var det just viltbetestrycket som låg bakom det beslutet, men nu har tallen ändå etablerat sig där naturligt med hjälp av frön från ett näraliggande tallbestånd. Platsens förutsättningar tog kommandot och gjorde alltså att tallen ändå vann mark här, något som ger mig möjlighet att på sikt röja fram en fin barrblandskog.

När sommar och ledighet nu är i antågande hoppas jag att du får många sköna dagar ute i skogen. För dig som är skogsägare kanske semestern ger plats för lite nya tankar, idéer och funderingar kring fastigheten och skogsägandet. Tveka inte att höra av dig till din närmaste skogsförvaltare om du vill ha någon att bolla dina funderingar med!

Calle Nordqvist, vd Skogssällskapet