Hoppa till innehåll Hoppa till undermeny Hoppa till undermeny

Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Naturhänsyn

#Naturhänsyn

Naturhänsyn ska alltid tas vid avverkning. Här har vi samlat alla artiklar inom naturhänsyn.

För att värna mångfalden i skogen jobbar vi med olika nivåer av naturvård, dels genom att sätta av (skydda) skogen för naturvårdsändamål och dels generell naturhänsyn i produktionsskogen.

Vi skiljer på generell naturhänsyn och naturvårdande skötsel här i kunskapsbanken, där naturvårdande skötsel är aktiva åtgärder för att främja naturvärden i de avsatta områdena, medan generell hänsyn framförallt handlar om att spara och undanta ytor och strukturer vid avverkning och annan skogsskötsel för att höja naturvärden i den brukade skogen.

Vid generell hänsyn beaktas de värden som finns i avverknings­beståndet, och kan komma att finnas inför framtiden. I praktiken innebär det att mindre avvikande skogsområden, träd nära vattendrag, högstubbar, evighetsträd och död ved lämnas vid slutavverkning för att gynna exempelvis fåglar, insekter, mossor och lavar.

Hur naturhänsynen utformas har stor betydelse för vilken effekt den får. Forskning visar att man med enkla medel kan öka nyttan med den hänsyn som lämnas. Genom att till exempel lämna runda hänsynsytor hellre än avlånga och genom att tänka på variationen – både inom och mellan hänsynsytorna – gör hänsynen större nytta.

Artiklar & reportage

  1. Entita och mindre hackspett vill ha löv och buskar

    Mindre hackspett och entita är två arter som minskat i Sverige sedan 1970-talet. För att gynna dem krävs mer lövskog och ett bevarat buskskikt, visar forskare vid Lunds universitet i ett projekt som Skogssällskapet finansierat.

  2. Gynna lövträd vid bäcken för bottenfaunans skull

    Livet i bäcken påverkas av den intilliggande skogen. Men påverkas bäckens ekologiska status av vilka trädslag du har i kantzonen? Det har ett nytt projekt, som Skogssällskapet finansierat, tittat närmare på.

  3. Så kan du främja fladdermössen i din skog

    De flesta skogsägare är vana vid att ta hänsyn och värna mångfalden. Men där ”kändisar” som tjädern eller lavskrikan ofta får uppmärk­samhet, har fladder­mössen en mer undanskymd roll. Johnny de Jong, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald,

  4. Enskilda personer viktiga för paradigm­skiftet mot större naturhänsyn

    Vilka krafter låg bakom utvecklingen av storskalig naturhänsyn i Sverige och vad kan vi lära från den här tiden i dagens skogsdebatt? Dessa frågor har forskaren Per Simonsson sökt svar på i en ny studie som finansierats av Skogssällskapet.

  5. Hålen i träden ger kunskap om skogens mångfald

    Trädhål är viktiga för fåglar och som livsmiljöer för många andra organismer, som insekter och svampar. På en 170 km² stor yta i södra Finland har trädhål registrerats i mer än 30 år. I ett tvåårigt projekt, finansierat av Skogssällskapet, kommer en grupp

  6. Panelsamtal: Vad är kostnads­effektiv naturvård?

    Vi bjöd in fyra personer till ett samtal om kostnadseffektiv naturvård. Får man prata om det? Vad är det som är kostnadseffektivt? Hur kan markägare tänka? Detta visar sig vara ett ämne med flera bottnar.

  7. Hänsynsytor i skogen – öka nyttan med enkla medel

    Hänsynsytor som lämnas vid slutavverkning gör nytta, och du som skogsägare kan göra skillnad genom att utforma ytorna så att nyttan maximeras. Det visar en studie, finansierad av Skogssällskapet, där forskarna inventerat hänsynsytor i Västernorrland där

  8. Skogen myllrar av liv – bakom kulisserna

    I en skog där hänsyn tagits till naturvärden myllrar det av liv – men inte alltid inför öppen ridå. Här tar vi reda på vad som egentligen händer bakom kulisserna: under barken, i skrymslen, i lövrika bryn och längs prunkande vägkanter. Följ med på en

  9. Flera vägar till skydd av skogens värden

    Formellt skydd, frivilligt skydd eller generell hänsyn – det finns flera olika verktyg för att främja den biologiska mångfalden i skogen, men vad skiljer dem egentligen åt? Skogssällskapets hållbarhetschef Karin Fällman reder ut begreppen.

  10. ”Digital naturvårds­uppföljning sparar både tid och pengar”

    Idag följs skogsbrukets naturvårdshänsyn upp med manuella mätningar, ofta lång tid efter att avverkningen skett. Men med hjälp av ny teknik som bygger på digital information går det att göra snabbare uppföljning av de flesta hänsynsåtgärder. Detta har

Våra tjänster inom Naturhänsyn

Aktuella projekt inom Naturhänsyn