Entita och mindre hackspett vill ha löv och buskar

Mindre hackspett och entita är två arter som minskat i Sverige sedan 1970-talet. För att gynna dem krävs mer lövskog och ett bevarat buskskikt, visar forskare vid Lunds universitet i ett projekt som Skogssällskapet finansierat.

Ola Olsson är docent i zooekologi vid Biologiska institutionen vid Lunds universitet och har följt den mindre hackspettens utveckling.

– Under 1970- och 80-talen minskade antalet mindre hackspettar kraftigt i Sverige. Under början av 2000-talet bromsades nedgången men populationen verkar ha minskat igen under det senaste decenniet. Entitan har minskat i Sverige sedan 1970-talet. Vi fick anslag från Skogssällskapet för att återinventera mindre hackspett och entita i cirka 170 provrutor spridda över Sverige, där man inventerade mindre hackspett för 35 år sedan.

– Vår uppföljning visar att det behöver finnas minst 40 hektar lövskog inom ett sammanhållet område på 200 hektar för att mindre hackspett ska finnas och häcka. Ju mer ädellövskog och ju högre och grövre träden är, desto bättre. Entita behöver också lövskog men klarar sig med mindre sammanhängande ytor och är beroende av ett tätt buskskikt, särskilt om skogspartierna är små.

– Ett visst skogsbruk är inget bekymmer för den mindre hackspetten. Så länge de här 40 hektaren lövrik skog finns inom området så räcker det för ett hackspettspar. De lövrika bestånden behöver inte vara på samma ställe hela tiden utan kan flytta runt i landskapet. Men blir det för lite lövträd får inte hackspetten tillräckligt med mat och lämnar området. Så ett landskapsperspektiv är viktigt.

– Den mindre hackspetten äter larver av små långhorningar, en typ av skalbaggar, och hittar föda i döda grenar i kronorna på levande träd. Stora träd, allra helst av ädellöv, är värdefulla eftersom de innehåller en stor mängd döda grenar i kronorna, även när de är helt friska. En stor ek kan innehålla upp till 100 löpmeter döda grenar i sin krona.

Text: Lotta Möller